Pirkko TKyllonen _200

 

 

 

 

 

 

 

Pirkko T. Kyllönen

 


 
Reflektioner angående utredning om EU-direktivet om att använda tolk och översättare vid straffrättsliga processer

Språkservice VD Pirkko T. Kyllönen
reflekterar över utredningen om EU-direktivet
om att använda tolk och översättare vid straffrättsliga processer

 

Undertecknad har med stort intresse tagit del av rubricerad utredning. Det är oerhört glädjande att frågan om tolkning och översättning lyfts ytterligare med denna utredning. Nedan följer några reflektioner som väckts med anledning av direktivet och av utredningen.

 

I Sverige finns sedan länge en välvillig syn på anlitandet av tolkar vid kontakter med svenska myndigheter/vårdgivare. Användandet av tolk finns dessutom ganska väl förankrat i lagar, av vilka Förvaltningslagens 8 § specifikt ska nämnas. Denna lag, jämte Rättegångsbalkens 5 §, är de enda lagarna där tolkanvändandet berörs i direkta ordalag. Icke desto mindre finns det i Sverige en tradition om att anlita tolkar även hos bland annat hälso- och sjukvård trots att man inte kan hitta direkt lagstöd för detta.

Hälso- och sjukvårdslagen fastslår dock att alla har rätt till likvärdig vård, att vården ska genomföras i samråd med den berörde och att patienten ska informeras om de behandlingsmetoder som står till buds. Med detta i åtanke blir det tydligt att lagens syfte inte går att uppnå med mindre än att tolkar anlitas när behov finns. Liknande formuleringar går att finna i andra lagar, exempelvis Socialtjänstlagen.

Traditionellt sett fokuserar man på den enskildes rätt till att förstå/göra sig förstådd. Med detta resonemang tappar man lätt fokus på det faktum att ett tolkat samtal alltid inbegriper (förutom tolken) minst två parter. Hur förhåller det sig med den samtalspartner som behärskar svenska? Nog måste man anse att tolken ska finnas till hands för båda parterna. Myndigheten/vårdgivaren förväntas bära fullt ansvar för utgången av varje enskilt samtal. Med tanke på detta finner jag det anmärkningsvärt att rubricerad utredning/EU-direktivet fokuserar på den misstänktes/åtalades behov av tolk. Det är ju alldeles tydligt att så fort det i något sammanhang talas mer än ett språk, och alla inte behärskar dessa språk, måste tolk anlitas för båda parterna. Dels handlar detta om den enskildes/patientens rättssäkerhet, men även i allra högsta grad vårdgivarens/myndighetsutövarens rättsäkerhet.

EU-direktivets uppenbara syfte är att enbart säkerställa de misstänktas/åtalades rätt till att försvara sig och hålla sig uppdaterade under utredningens/processens gång. Givetvis är detta mycket viktigt i ett rättssamhälle som Sverige. Det som sticker i ögonen är att samma rätt inte garanteras andra inblandade i ärendena, till exempel målsäganden eller vittnen, eller vid andra förvaltningsrättsliga åtgärder som kan följa av ett brott.
Detta innebär att exempelvis körkortsingripanden, skattetillägg, tulltillägg eller miljösanktionsavgifter inte omfattas av direktivet.

Turligt nog kommer detta förmodligen inte att ändra förhållningssättet till tolkbehovet i dessa sammanhang, utan förhoppningsvis kommer tolkar även i fortsättningen att anlitas för alla behövande och vid alla processer. Återigen, med tanke på det tunga ansvaret som vilar på domstolarna för de fattade besluten (som måste vara välgrundade) kan man inte förringa tolkens betydelse även för domstolen och dess representanter.

Jag skulle önska att man lyfte blicken en aning och såg till de svenska förvaltningarnas syfte och skyldigheter med medföljande ansvar, och fastställde regler för tolkanvändandet utifrån dessa.

I utredningen föreslås det ändring av lagtexten i Rättegångsbalken så att man för domstolshandlingar alltid i första hand ska förordna en rättstolk, i andra hand en auktoriserad tolk och först när sådana inte finns att tillgå, en annan tolk. Denna ändring är även den mycket välkommen, framför allt för att lyfta frågan om betydelsen av kompetenta tolkar i alla sammanhang. Trots detta tror jag inte att antalet rätts- eller auktoriserade tolkar förordnade vid rättegångar kommer att öka.

Anledningarna till detta är flera. Så som det fastslås i utredningen underskrider antalet rättstolkar efterfrågan. För närvarande finns det cirka 200 rättstolkar i hela landet. Deras tjänster efterfrågas inte bara av domstolarna, utan även av polismyndigheten, advokater och Migrationsverket med flera. Domstolarnas ovilja att godkänna att tolken tillsätts från annat län när högsta kompetens inte finns på närmare håll är även det en stötesten vid kompetensfördelningen. Videotolkning kan givetvis vara en lösning i dessa fall, trots att det flesta tolkar föredrar nog ändå att fysiskt närvara vid förhandlingen för att garantera den mest rättssäkra tolkningen. Som företrädare för landets i nuläget största förmedling av tolkar har jag bra insyn i komplexiteten i att förse domstolarna med tolkar av högsta kompetens.

Finns det en uppriktig vilja att öka anlitandet av rättstolkar och auktoriserade tolkar inom domstolar måste man enligt min mening se över hela utbildningssystemet och auktorisationsförfarandet. Det är inte hållbart att, samtidigt som man efterfrågar högre kompetenser, hävda att det inte finns anslag till att genomföra förbättringar.

Då tolkutbildning och auktorisation av tolkar är uppdrag ställda till Myndigheten för Yrkeshögskoleutbildning och Kammarkollegiet, båda statliga organ, kan förmedlingarna inte göra annat än att förmedla den befintliga kompetensen.

 

Läs mer:
Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden
Genomförande av EU:s tolknings- och översättningsdirektiv »

 

 

 

 

 



Senaste nytt

17-11-10  
Nya namn på Språkservice
Organisationsförändringar på Språkservice   Läs mer »

2017-04-19  
Språkservice miljöcertifierade enligt ISO14001:2015
Det betyder att vi arbetar strategiskt för att vår verksamhet ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt, både direkt och indirekt.   Läs mer »

2017-03-29  
Malmö stad förlänger tolkavtal med Språkservice
Malmö stad har redan nu i dagarna beslutat att förlänga sitt tolkavtal med Språkservice att gälla även under 20   Läs mer »

2016-12-06  
Språkservice hörsammar kontorsgrannen Akelius initiativ och skänker pengar till Läkare utan gränser
När Språkservice kontorsgrannar i Malmö, Akelius, lovar att dubbla alla penninggåvor under december månad till Läkare utan gränser hörsammar vi initiativet och skänker 25 000 kronor – som med Roger Akelius generösa erbjudande nu dubblas till femtio tusen.   Läs mer »

2016-08-30  
Språkservice Sverige AB öppnar kontor i Umeå
Språkservice satsar långsiktigt på tolkförmedling i Umeå och öppnar inom kort nytt kontor på Björnvägen 17 i Björkarnas stad.   Läs mer »